En norrlandsromantikers dagbok

Just nu är vi inte alltför krya här hemma på Bromsgatan. Lillgossens näsa rinner och en dag var han riktigt däckad av förkylningen och det blev en jobbig natt för både honom och mig. Nu när han börjar krya på sig (så skönt det) så är det min tur. Jag känner mig som en karl med förkylning för jag klagar JÄTTEMYCKET. Inte alltid högt men jag klagar så mycket i tankarna så jag blir less på mig själv. Hoho inte lätt inte. Tur att jag har en låda cocosbollar kvar från marknaden!