En norrlandsromantikers dagbok

Kom ihåg att idag är sista dagen att använda 50 öringen som betalmedel!
Lämna därför in dina 50 öringar till din bank, betala upp dem i affären eller
lämna dem till insamlingen "Dammsug Sverige"

Jag var till banken igår och lämnade in 1200 st 50öringar! Men jag ska dit idag
igen och lämna in mitt sparhus också. Sedan får jag skaffa mig andra intressen
än att samla 50 öringar.

Nu måste ni hålla tummarna för mig imorgon (fredag) klockan 10.00.
Då ska jag på arbetsintervju. Där ser man vad lite envishet
kan göra. Jag är så himla glad.

Nu händer det grejer ska ni veta. Har fått en hel del intressanta
förslag. Nu är det bara att hoppas att det håller hela vägen ut.
Jag är så glad att jag skulle vilja åka och fiska ihelg. Bara för att
fira det.

Har föresten gjort lite hemmapyssel också. Visst kan man väl ha
spetsgardiner vilken årstid det än är?

Just nu har jag stoppat mig själv i hårt arbete. Jag har lagt upp som
mål att innan denna vecka är slut så ska jag ha ett jobb eller praktikplats.
Det betyder massa arbete och det är roligt. Men jag har lite svårt att komma
igång hemma så jag har åkt ner till mina föräldrar. Pappa i sin tur sätter
lite press på mig att jag ska göra saker på en gång. Till exempel att ringa
innan jag hinner tänka på saker som gör mig nervös. Det är en fungerande
strategi. Därav har bloggandet hamnat lite i skymundan. Men jag hoppas
att ni håller tummarna för mig nu.

Det borde ju gå? Eller jo föresten det ska gå!

Nu rensar jag alla gömmor, lådor och vrår. Storstädning innan vintern.
Det betyder också utrensning av lite teknik.

Spana in mina tradera auktioner. Alla börjar på 1 kr.

Det är roligt föresten att hitta bilder i gamla telefoner. Detta är jag
18 år. Med nya skor. -.-

Härligt inatt såg jag första norrskenet och iförrgår fick jag skrapa bilrutan
för första gången. Kom vinter kom snö! Jag längtar efter vitt.

Som arbetslös med väldigt lite pengar så får man prioritera. Jag har
prioriterat hela året. Men nu känner jag av ett sådant sug efter shopping.
Det är fruktansvärt. Vilket begär! Detta kan nog liknas med sockerberoende
och rökning. Vad som utlöste det? HMs nya katalog och IKEA katalogen.
Varför varför varför? Får nog lägga upp en lapp på brevlådan "Ingen reklam tack"
om jag inte ska avlida.



Jag är ju faktiskt bara en tjej som gillar det som tjejer gillar.

Läste denna på facebook nyligt.

"Dina bokstäver är latinska. Dina siffror arabiska. Din demokrafi grekisk.
Din pizza italiensk. Din kebab turkisk. Din alkohol uppfanns av en iranier
och du älskar att åka till thailand. Din favoritrappare har afrikansk påbrå
och han den roliga på tv är kurd. Din landskapskapten är bosnisk.
Visst vore livet tråkigt utan "invandrare" SDare?"

Gör du?

Tänk vilken chans vi gick miste om. Tänk vilken chans för upprättning
för de svaga i samhället som har behandlas som skit. Vi gick även miste
om våran chans till en kvinnlig statsminister. Med de rödgröna som regering
såg jag hopp. Nu ser jag bara partier som bryr sig mer om eget kapital
än om vårt folk.

Och vad gäller SD. Deras post slänger jag oöppnad. Klarar inte av Jimmie
Åkessons fula nunna.

Jag är uppriktigt sagt ledsen ända in i hjärta och själ idag.

Vad tjänar drömmar till om synkretsen är tom?

Valet hittills är mycket sorgligt. Vart finns kärleken.

Tänk att SD leder över både V och KD.
Att fler i sverige hatar än älskar.
Att fler i sverige hatar än som har tro.

Jag trodde verkligen att det skulle bli förändring. Fler var engagerade i valet.
Igår åt jag pizza och hela pizzerian var med och disskuterade valet.
En natt i Kiruna. Värmlänningar som norrlänningar. Det kändes så hoppfullt.

Men tyvärr. Det är en ledsam dag för Sverige.

Nu har jag verkligen legat på latsidan. Visst jag har sökt jobb varje dag
men inte med samma entusiasm. Allt tyder på en alliansseger imorgon.
Det gör det himla svårt att vara vikarie. Gör det himla svårt att få in en
fot i arbetslivet. Himla svårt att röra sig på arbetsmarknaden.

Nu är jag ledsen också för att a-kassan aldrig kan göra sin del. De har fått
alla papper de krävs och jag har ringt dem och kollat upp att allt är OK.
Men ändå verkar jag inte få pengar nästa vecka. Noll kronor minus räkningar
blir himla mycket minus. Snart tappar man tron på verkligheten.

Jag har ju redan röstat och jag är verkligen säker på att jag gjorde rätt
val.

Detta var en tävling helt i min smak. Catrin firar Garderobsbutikens
nya textilavdelning och bloggens nya bloppis och anordnar därav en
tävling där du själv får välja pris från en av dessa avdelningar.
Nyfiken? Var med och tävla du med.

Mitt val är denna tjusiga höstduk. Fint som bara den.

Jag kan inte låta blir att fortsätta baka mera. Igår blev det både en
chokladkaka med vita chokladbitar i som jag gav bort till min fd
arbetskamrat. Ananaskakan fick mor och far. Sedan blev det en
äppelkaka som jag behåller själv. Har för liten frys i Kiruna. I norrlångträsk
hade jag haft en hel tom frysbox + vanliga frysen i köket att fylla upp.

Idag blev det lite matigare. Blev persiskt bröd. Recpetet hittade jag på
recpet.nu



De är lite som indiska pan-bröd och smakade alldeles fantastiskt. Strax
ska jag påbörja middagen brässerad skinkstek med ingefära till. Blir
nog en himla bra middag.

Jag har fått använda min nya bakform som farmor köpt åt mig. Premiär
baket fick bli ananassockerkaka. Grunden är en vanlig sockerkakssmet
men i slutet rör du i en liten burk ananas med spad.

Receptet går såhär. Du behöver 125 gram smör, 3 dl socker, 3 ägg,
3 1/2 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 1 liten burk krossad ananas.



Vispa smör och socker poröst. Tillsätt ett ägg i taget.
Dra ner elvispen på lägsta och rör i siktad vetemjöl och bakpulver.
Blanda i ananas med spad.
Smöra och bröda en form. Eller använd en silikonform
Grädda kakan nedersta delen av ugnen i 175 grader i ca 45-50 min.



Låt svalna. Serveras med vispad grädde.

Har ni någonsin haft känslan av att du vill göra allt, du vill upptäcka allt, du
vill bli allt, du vill bo överallt?  Tänk vad många möjligheter det finns. Men så
är det ju den där rädslan. Ack att sådana känslor ska finnas.

Just nu tycker jag att arbetslöshet är en fruktan. Det värsta är att jag inte vet
hur länge jag kommer att stanna i detta mellanrum. Jag vill och jag kan. Jag lär
mig snabbt. Alla jag jobbat hos har varit nöjd med mitt arbete. Men hur ska jag
få nästa att få upp ögonen för mig. Att se mig.

Jag var nära på att ge upp förra gången. När jag sa upp mig fick jag tre straff-
månader. Tre månader utan pengar. Tre månader utan att andas ut. Med ständig
huvudvärk och magvärk. Visst jag hade ändå så jag klarade mig. Det sinade på
slutet men vi var två vuxna. Vi överlever. Jag vet ju att det finns andra som inte
gör det. Hur gör de?

Inget jobb varar för evigt. Du kommer inte vara samma person nu som om fem år.
Kroppen är inte krampfri. En dag kan vem som helst fastna "i skiten". Stå utan arbeta.
Självvalt eller inte. Det är ingen lätt match.

Därför tycker jag det är av yttersta vikt att tänka på detta i söndagens val. För vi vill
väl ha ett samhälle som inkluderar alla, som lovar alla trygghet vad som än händer i
livet. Jag vill inte ha ett samhälle där man ser ner på människor, ett uppdelat samhälle.
En klok människa sa att enda gången man ska se ner på någon är om man räcker ut
en hand och hjälper dem upp.

Jag tror på det.




Idag ska jag förtidsrösta på det jag tror på.

Ett knippe höstbilder.

Och jag har samvetskval över någonting som ligger nerpackat längst bak i
garderoben. Jag lyssnar Phil Collins och hjärtat ryker.
Samvetskvalen är över att min kära skatt som skänkt mig så mycket glädje
ligger oanvänd. Men samtidigt vill jag inte störa grannarna med ett klarinettsolo
i någon härlig truddelut som tagen ur hemvärnets musikkår.

Concert prelude nästa?




Jag behöver verkligen mitt hus på landet just nu.

Jag gick till biblioteket förra veckan utan att egentligen veta vad jag skulle låna.
Jag läste några bokryggar men fann inget intressant. Men på detta bibliotek har
jag en speciell hylla. Den gör mig aldrig besviken. Så jag bestämde mig för att
gå dit. Det var kvavt och jag hade en alldeles för varm kappa på mig så jag drog
ut böcker mest på måfå. Ganska snabbt hade jag valt tre böcker bara genom att
läsa titeln. Jag gick till lånedisken, drog (inte mitt) lånekortet och promenerade hem.

Men nu börjar mina val kännas obehagliga. Den första boken handlade om dagarna
innan 11e september några år efter attentaten. Jag rös, för det passade onekligen in
i tiden. Den andra boken börjar med en tågolycka. Ett fordon kör in i tågets sida och
dras med innan de hinner stanna. En hemsk olycka där tåget spårar ur. Nej av det rös
jag riktigt rejält.

Nu väntar jag bara in om min tredje bok också slår in. Inte för att jag riktigt tror det. Men
obehagligt vore det.



Salvador Dali hängandes på väggen hos min syster.

Detta längtar jag också till. Sol i kyla.

Språk är fint. Men ibland känns svenska lite fattigt när man hör andra tala på
andra språk. Även om inte översättningen blir helt rätt så ljuder allt mycket vackrare.
På svenska hade man aldrig fått höra meningar som. "Jag är inte blyg. Om jag hade
kunnat tala världens alla språk hade jag talat dem till dig"

Genom att variera språket kan du säga en och samma sak så det blir roligt, fundersamt,
ironiskt och på hur många sätt till som helst. Det är det fina i kråksången.

"Jag är så glad. Jag känner regnbågskärlek"

Eller så kan det bli en rolig kommentar som;

"Hinken är full, precis som Robin"

Eller hur en mening kan fastna någonstans uppe i hjärnkontoret ett helt liv eller
hur en bok med sin pricksäkerhet kan hålla ens hjärta resten av livet.

Det får mig att fråga; "Kan du inte säga någonting? Det spelar ingen roll. Vad somhelst."
Sen hoppas jag på något som håller sig kvar. I luften, i mellan.

Eller som den här norska meddelandet på ett köpcenter i Narvik. Kolla
in distriktsledarens namn. Tänk vad knasigt det kan bli.

Moj jag längtar någonstans lite mer exotiskt.



Om än bara för en stund.

Det tog mig bara en kväll att läsa "Hej vacker" av Ann Helen Laestadius. En kväll
då jag inte kunde lägga ifrån mig boken ens för fotbollen på tv. Den är väl främst
skriven för yngre läsare. Men igenkänningsfaktorn var så hög att jag ofta var tvungen
och stanna upp och läsa högt för min sambo. Han kanske inte såg allt det som jag såg
alla gånger. Men det är en glad bok som man vill dela.

Detta är andra boken om Agnes, en trettonårig tjej från Solna. Hon är nu tillbaka i Soppero
för att tillbringa sex veckor av sommarlovet med mormor och morfar och samekillen Henrik
såklart. De har smsat och hållt kontakten via msn sen sist. Hon är så lycklig över att vara
tillbaka i Soppero igen. Morfar hämtar henne från Kiruna flygplats och de åker bil till byn. Hon
får träffa sina kusiner och Henrik. Men en dag känns inte allt längre likadant. Hon blir kallad
"stockholmaren" fast hon inget annat försöker än att vara en av alla andra. Henrik kan inte
träffas. Detta för att någon har tyckt att Agnes inte är en riktig same. Hon är inte tillräcklig.
Det kommer ett paket på posten som dessutom ställer till med ett äventyr som leder till
nya upptäckter.

Ja som ni läser så är boken verkligen spännande. Det ger en så härlig känsla att läsa om Agnes
och hennes äventyr. Allt från början av boken då hon nyss kommit tillbaka till Soppero. Det är
midsommarafton och fem grader. Agnes och hennes kusin Kristin ger sig ut för att plocka blommor
att lägga under kudden men hittar inte tillräckligt många och får ta löv också. Då skrattade jag
högt. Så är midsommar i lappland.
Allt från deras besök på Kirunafestivalen och hur hon påpekar att restaurangtälten kallas öltält. Som
när de går igenom Kiruna för att fika på Kirunas mest besökta fik Safari. När de läser NSD i byn.
Hur byfotbollslaget hyser i princip alla åldrar och hur en match mellan byarna drar till sig hela byn.
En folkfest. De äldres bitska kommentarer om "trögtänkta ungdomar". En kommentar som kunde vara
handplockad av min samiska farmor.

Det som är härligt är att även få läsa om det samiska. Boken bjuder även på en del samiska strofer.
Toppen tycker jag som försöker lära mig mer och mer. Jag känner igen mig i Agnes när hon pluggar
samiska på internetsidan Gulahalan. Eller när hon får frågan "Vems barn är du?" Detta frågar man innan
man ens sagt hej. Sedan får man förklara i tre generationer bakåt. Vems namn man väljer att säga
far eller mor är beroende på vem som frågar och vem den personen känner.

Sedan känner man ju tyvärr igen allt det negativa också. Som de elaka kommentarer man får höra
om samer överallt man än går. Alltid är det någon som ska "uttrycka sina åsikter högt".
Men även konflikten mellan samer. Vem är helsame? Vem är halv? Vem duger inte alls. Den finns
i flera olika nivåer. Det kan vara att du har fler renar och är en storrenägare medan jag har mindre
då finns konflikten där. Det kan vara att du har båda föräldrarna samer och kallar dig "helsame" medan
jag har en samisk förälder och en svensk och blir då kallas "halvsame" eller räknas inte alls. Ja ni förstår.

Agnes har en samisk förälder, bor inte i Lappland, har inget renmärke, talar inte samiska flytande. Men inget
av detta beror på hennes val. Hon försöker men alla försök är lönlösa i vissas ögon. Hon kommer ändå
aldrig att duga.

Det fanns en tid då det var fult att vara same. Man fick inte prata samiska. Allt skulle försvenskas. Då
har flera tappat den här viktiga biten av sin identitet. Man blev mobbad som både barn och vuxen.
Det känns att språket fattas Agnes. Det känns att språket fattas mig.

Därför vill jag dela med mig av denna bok. Du kan tycka om den ändå fast du inte bor i norrland, vet något
om samer eller inte. Den är roligt skriven och mycket kvicktänkt. Den innehåller den där spännande röda
tråden som kan få hjärtat att klappa högt emellanåt när man undrar hur det ska gå. Du kommer att skratta
en hel del. Du kommer att förstå och få insikt i kanske något helt nytt.

I slutorden skriver Ann Helen att hon vill fortsätta skriva och det tycker jag absolut. Det är en ungdomsbok
som innehåller det lilla extra som får den att roa äldre målgrupper också. Det är precis som det ska vara.

Giitu!

Känns som om jag dör lite om jag inte köper ett par fantastiskt nya skor som jag hittat.
Men nu har jag valt att självplåga mig lite och inte köpa. Då får jag väl dö lite då. Och jag
känner mig faktiskt lite stolt över mig själv.



Istället har jag rotat bland mammas LPn och hittat massa fynd. Som Elvis Costello
och Thin Lizzy. Me likey like alot.



Titta här vad fint också. Denna kom ut 1974 och min mamma har köpt/fått den 1975.
Då har hon skrivit sitt namn på och datum. Tänk då skulle min mamma snart fylla 13 år
och nu lyssnar jag på den. Lite småmysigt må jag säga.

Nu ska det smaka med kräftor. Har en ny kräfttång från Iittala som väntar
på att bli testad.

Ytterligare en dag med stövlar i vatten. Åh så härlig hösten kan vara!







Men glada nyheter. Jag fick testa mitt nya fiskespö än en gång. Fisken
fick fortsätta simma i vattnet direkt efter jag tagit bilden. Så inga fiskar
hem, men det var en underbar dag att vara ute i alla fall.

Med miranda har en tävling där du kan vinna en ny uppsydd kjol
efter dina mått. Allt du behöver göra är att lämna en kommentar på
denna länk och länkar du till tävlingen via din blogg har du ännu större
chans att vinna.

Vinsten är en härlig kjol i röd sammet med stora guldknappar och lite 
spets och ett par fickor.



Tävlingen pågår till och med 13 september.

Pappa tog en bild på mig när jag fiskade. Eller jag skulle just fortsätta fiska
i alla fall. Hade just plumsat mig ut i vattnet och fyllt stövlarna med vatten.
Så på en sten fick jag balansera och tömma stövel efter stövel med vatten
tillbaka vart det kom ifrån. Sedan stod jag där med stövlarna bredvid
och väntade på att det skulle självtorka. Lite generad blev jag dock när
jag såg att jag hade publik på bron. Haha.

Läste just på vår bya hemsidan att det är ett nytt evenemang på gång som
kallas "Cykelfesten". Idéen går ut på att varje hushåll som anmäler sig
kommer att i sitt hem få bjuda på en av tre rätter; förrätt, varmrätt eller
efterrätt. Så det hela går ut på att få äta en komplett middag med tre rätter
men inte på samma ställe och med olika personer.

De beskriver det såhär. "Alla kommer i förväg att få reda på vilken rätt man
är värd för och vilket klockslag som man får gäster till. I övrigt kommer
instruktioner att ges under kvällen till vilka olika adresser man ska cykla och
till vilken tid man ska vara där. Och inte nog med det, efter att ha festat med
kända och okända(?) vänner samlas vi till ett gemensamt partaj"

Vilken jätterolig grej. Känns lite "Halv åtta hos mig" anda över det hela.
Tyvärr kan vi inte åka till Norrlångträsk den helgen. Men kanske kommer
det nästa år igen. =(

Skulle ni tänka er att ordna något liknande i er bekantskapskrets?

Vad gjorde du kl 08 i morse? Steg upp och duschade på en gång.
Vad gjorde du för 15 min sedan? Dukade fram för middag
Det sista du sa högt? Fan också
Vad har du druckit idag? Juice
Vad var det senaste du åt? Minimashmellows
Vad var det senaste du köpte? En ledsen blomma för 19 kr på ICA
Vad är det för färg på din ytterdörr? Mörkbrun
Vad är det för väder hos dig nu? Dimma

Godaste glassmaken? Polka
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? JAPP!!
Sover du tungt? Nej.

Drömmer du mardrömmar? I Norrlångträsk olyckligtvis
Favoritklädsel? Enfärgat, inte för mycket mönster och inga tryck.
Favoritlåt just nu? Are you satisfied? med Marina and the diamonds

Vad ser du om du tittar till höger? En katt som ligger på min nydammsugade soffa.
Vad gör dig glad just nu? Att det finns hopp om liv ändå.
Vad ska du göra härnäst? Sätta in kycklingen i ugnen.
Höger eller vänsterhänt? Båda! ;)
Humör just nu? Lite nostalgisk
Favoritgodis? Surt
Kläder just nu? Svart spetsklänning, silverarmband och stövlar. Jag har ofta på skor inomhus. Hemma då.
Hur många kuddar sover du med? En memoryskum kudde.
Spelar du något instrument? Klarinett och hjälpligt gitarr och piano

Morgon eller nattmänniska? Morgon.
Vad är viktigast för dig? Att ha många människor kring mig.
Är du kittlig? Överallt

Snarkar du? Är jag riktigt trött så snussar jag
Stjärntecken? Skytt

Äckligaste insekten? Tvestjärtar
Stökigt eller välstädat? VÄLSTÄDAT
Vad längtar du mest efter just nu? Ett jobb
Hur lång är du? 163
Tycker du om kinamat? Gott men för svagt. Föredrar thailändskt. Men inte indiskt.
Tycker du om kaffe? Ett måste.

Vad dricker du till frukost? Blåbärssoppa
Sover du på någon särskild sida? Ytterst
Tycker du om att mysa? Ja <3
Är du en beroendemänniska? Japp
Känner du någon med samma födelsedag som din? Ja, Jim.
Har du någon gång testat narkotika? Nej, inte ens cigaretter eller snus heller.
Välj ett ärr på din kropp? Brännmärke på vänster hand efter intensiv matlagning senaste nyår.

Snart ska jag ut i skogen. Stå i vatten en stund. Blir nog en himla fin
fin dag det.

Har fått ordnat lite höst i Norrlångträsk under helgen. Trädgården är
redo för vintervila. Hängbjörken var till hälften gyllene gul. Så himla fint.
Massa rönnbär var det också och det sägs ju betyda mycket snö till vintern.
Men det får man väl se.



Stringhyllan kom på plats. Den saknar dock böcker. Så jag har fyllt den
lite provisoriskt bara.



Sedan har jag fått upp min nya sänglampa. Loppisfynd från Kusmark.



Har bytt till höstgardiner också. Ja mamma, jag räknar med att du inte
tycker om dem lika mycket som jag. Men de är superjättefina!
Fått dem av Viola. Tack tack snälla.



Tagit fram snöskyffeln också. Nästa gång vi kommer dit kanske det är
snö. Tänk va fint det vore.

Blä! Detta är någonting av det äckligaste jag sett på länge. En slemmig
snigel. Detta är vi kirunabor inte van vid. Därav fotot, därav publiceringen.
Fy tusan.

Detta är väl inte heller Sveriges vanligaste syn. Lidköping är allt bra konstigt.

Såg en dokumentär om katter för nåt år sedan. Jag blev tipsad av pappa
att den var ganska speciell. Den gick på tv men jag kommer inte ihåg
vad den hette eller vilken kanal den gick i. Den handlade hur som helst om
kattens "sjätte sinne" bland annat. Då berättade de att de tror att katters spinnande
kan läka små skador de dragit på sig. Att det är en av orsakerna till att de faktiskt
spinner. Det är ingen dum teori faktiskt. Försökte googla detta men fann inget mer
om det. Dock läste jag annan annorlunda fakta om katter som att katter sover 2/3
delar av sitt liv och att de endast utvecklar växthormon i sömnen och endast växer
i sömnen. Låter kanske konstigt. Men kan vara sant.

Jag har ytterligare en teori om katter. Detta är baserad på min katt Morvens lite
speciella beteende. Jag tror att hon kan känna av vart människor har smärta.
Senast hände det idag. Jag låg på mage i soffan pga grym ryggvärk. Katten var inte
sen att hoppa upp på min rygg och efter lite trampande la hon sig rakt över mitt
smärtande område. Hon började spinna och ju längre hon låg dessto mer lättade
värken. Tills den helt avtagit då hoppade hon bort.

Men man kan ju självklart inte gå på en enda händelse. Men detta har jag observerat
fler gånger. Hon har dock inte "tagit bort" smärta då men dragits till personer med
smärta.

Ytterligare ett exempel är när hon lade sig i en väns famn. I vanliga fall skyr hon denna
person och vägrar att ens vara i samma rum då han en gång råkat skrämma henne. Så
fort han kommer så gömmer hon sig. Men just denna gång kom han på besök en tid efter
en operation. Direkt han satte sig ner hoppade hon upp i hans famn och spann. Hon satt
där en bra stund vilket heller inte är vanligt.

Ett annat exempel var när en annan för henne okänd person kom hem till oss. Under hela
besöket satt hon tryckt mot hans ben och spann. Det visade sig att han skadat benet under
träning och hade värk.

Dessutom känner hon av plötsliga sinnesförändringar. Blir matte eller husse väldigt ledsna
är hon alltid den första att ligga vid ansiktet och "trösta". Samma om man råkar vara
bakis. ;)

Så vad tror ni om min teori? Om ni nu orkat läsa igenom allt. Har katter "ett sjätte sinne"
och ligger det mer bakom katters spinnande än vad vi tror? Har katter något sinne för att
känna av smärta?

Svara gärna, kattägare eller ej. Bu eller bä.



Gammal bild från 2008. Räknade just ut att när min katt är tre år och
eftersom katter sover 2/3 delar av sitt liv så har hon bara varit vaken i
ett år. Lilla hjärtat då.

Jamenvisst. Jag är duktig på att bryta löften. Även oskyldiga små
som när jag lovar att inte köpa mer porslin. Övertramp. Men se vad
fint!



Fyra fat i samma magiska serie som resten.



Jag köpte även duken från Den Officiella Bröllopsserien på Cervera. Med
matchande servetter. Moj, fint värre!

Det var verkligen sensommar i Lidköping. Här i Kiruna andas allt höst. Solen
är gyllene vid horisonten och löven krispigt torra. Minusgrader nattetid.

Nu är det böcker som gäller i höst och detta måste jag ju bara tipsa om!
Andie i trädkojan behöver er hjälp med att välja ut ett bokomslag till sin
nya bok. Tänk bara. Att skriva en bok, vilken bedrift det är.

Så kika in här och se alla förslag. Sen röstar ni för den ni tycker allra bäst om.
Boken heter föresten Blossom Falls - Från första stund. På hennes blogg kan
du se en jättefin boktrailer också. Kika in!

Jag har röstat!



Bilden är en av inspirationsbilderna när jag gör mitt val den 19e september
för övrigt.

En bild lyckades jag få till i ett starkt ögonblick. Så nu vänner blir det att
läsa. Lyckades få tag i var sitt exemplar av "Hej Vacker" åt mig och syster
inne på Bokia i Skellefteå. Så snart blir det resension.

Då var vi tillbaka i Norrlångträsk igen efter en riktigt rolig, knasig, fin, trevlig
och underbar vecka nere i södern. Tänk vad mycket vi har hunnit göra tillsammans.
Vi har discobowlat, hoppat på hoppkudde, spelat minigolf, sett Inception på bio, varit
i stugan på Kållandsö, tittat på Cissi och Martins nya hus och blivit bjuden på en massa
goda middagar. Nu hade jag tänkt visa lite blandade vykort från Lidköping men vårt
mobila bredband är inte tillräckligt stark här i Norrlångträsk för att ladda upp några bilder.
Men det kommer. Imorgon vänder vi upp mot Kiruna igen. Efter två fina höstdagar här.
Vi har fått så himla mycket gjort. Trots att vi är trött som få efter resan.