En norrlandsromantikers dagbok

receptionens fönster. Ett förtjust sus gick genom rummet och alla började

bländat se ut mot himlen. Och där var den ju. Första solen i jukkasjärvi efter

en mörk vinter. All min mörkerklaustrofobi smälte bort ur hjärtat och ersattes

av svällande vårkänslor. Snabbt avslutade jag mitt pass och tog lunchrast. Länge stod

jag bara där utanför och kände solen skölja över mitt ansikte. För första gången

denna vinter. Det är en sådan lycka. Enkel men överväldigande.

När jag kom hem hade min första prenumeration av Elle dimpt ner i brevlådan

och omslaget var lika fint och vårig som jag känner mig.

Snölycka, vårlycka, sollycka! Perfektion!