En norrlandsromantikers dagbok

Hela gänget innan vi ska dra iväg och hjälpa till att fösa in renarna som renskötarna har samlat ihop för kvällens/nattens kalvmärkning. Det är inte illa att vara fira sin sex-månadersdag i rengärdet.

Efter lite väntan bland myggen så ser vi snart de första renarna möta oss på myren.

Det pratades om cirka 2000 renar på gärdet.

Vi plumsade efter på myren.

Det var en fantastisk kväll med underbart väder. Molnen var höga och solen lyste lågt.

Storasyster, moster Anna, Niilas och jag. Renhjorden är framför oss.

Det sätts upp säckväv så att inte renarna ska vända tillbaka, bort från gärdet.

Niilas var vaken och med under hela fösningen. Min duktiga gosse.

Det roliga med rengärde är att alla är med. Stora som små. Man lär av varandra och lever som man lär.

Storasyster gör "kyllingdansen" (fågeldansen på svenska) för att hålla renarna på plats. Så söt!

Vi får klartecken att alla renar samlats in i gärdet.

Hela fösningen tog väl cirka 1,5 timme. Sedan fick renarna vara själva i gärdet för att komma till ro och för vajan att hitta sin kalv.

Men såklart en och annan ren kom ju undan rengärdet denna gången också. Renen på bilden fick namnet "Rasmus på luffen".